Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dets första decennier framträder brytningen mellan naturens
sundhet och kulturens förkonstling. ”Ut till naturen”
predikar redan Thomson på 1720-talet, ”retired from little scenes
of art”. Här är rousseauismen tydligt förebådad. Den
sentimentala riktningen, med sitt frossande i känslosvall och
sitt åberopande af hjärtats dygd, har också utvecklats i
England före Rousseau, för hvilken det borgerliga skådespelet,
familjeromanen och Youngs känslofulla betraktelser (Night
thoughts m. fl.) banat vägen. Särskildt blefvo Youngs af
världssmärta fyllda diktning samt, mot frihetstidens slut.
Ossianssångerna af synnerligen stor betydelse för tänkesättet
också i Sverige, och deras inflytande möter oss alltjämt
framåt under 1700-talet, bredvid Rousseaus. Den store
schweizaren blef väl känd här redan vid århundradets midt,
men blott på enstaka håll; och jag för min del anser det
icke alls otroligt, att fru Nordenflycht säger sant, när hon
uppgifver att hennes skaldestycke ”Till Criton, om hvad
som mera bidrager till mänskans nöje och frid, antingen
kunskap eller okunnighet” (n:r 14 bland de nedan införda)
verkligen var skrifvet ”några år förr än Rousseaus bok i
ett dylikt ämne utkom”. Härmed vill jag naturligtvis
ingalunda förneka, att skaldinnan sedan tog ett starkt intryck
direkt af ”medborgaren i Genève”, ehuru hon måste
uppträda mot honom till ”Fruntimrets försvar” — för öfrigt ett
långt och ledsamt poem, nedtyngdt af lärd historisk apparat.
Rousseau kom naturligtvis också hos oss att blifva
den väsentligaste faktorn i den sentimentala rörelsen, som
under frihetstidens två sista årtionden förbereddes för att
under den gustavianska tiden få en stark och frodig
utveckling. Men ”rousseauism” kan denna rörelse icke utan
stark generalisering kallas. Jämte de engelska sentimentalisterna
ha vi också att räkna med tyska insatser, från Gessner
— Rousseaus samtida och landsman —, sedan också från
Klopstock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
