Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förnöja, att säga sanningen på ett behagligt sätt eller ”likasom
skämtevis”, som Dalin satte som ändamålet med sin Argus.
Dalins lärare Anders Rydelius, en samtida till Triewald,
uttryckte det så, att ”ars poetica” vore ”en konst att beveka
och förlusta folk med versbundet tal”. Obetingadt gällde
Horatius’ ord:
Omne tulit punctum qui miscuit utile dulci
Lectorem delectando pariterque monendo.
Förståndet bör leda diktaren, det är ej nog med ordprål
och ”sammanljud”: ”rim örat, men förstånd kan sinnet gifva
lust”, sjunger Triewald (n:r 1). Poeten skall tala ”jämnt,
naturligt, klart och rent” (n:r 4). Naturen skulle vara det
förnämsta studiet; men den franska klassiciteten åsyftade icke
den stora osofrade, osminkade naturen — dennas evangelium
förkunnades först af engelsmännen och Rousseau. Det
naturliga skulle vara det förnuftigas spegelbild; i konsten
fordras därför urval, metod — ”la nature choisie”. Den
falska, uppstyltade sublimiteten lider brist på natur, det
bondaktigt simpla lider brist på metod, ”konst”. Både naturen
och förståndet hänvisa på enkelhet och tydlighet — klarheten
blef den franska klassicitetens mest betydelsefulla och äfven
mest välsignelsebringande regel. ”Rent” skulle diktarens
språk slutligen vara; olämpliga uttryck, främmande och
ovanliga ord måste utmönstras.
Korrekthetens princip gör härmed för nära ett
århundrade sitt intåg i vår diktkonst. Urartningen låg nära:
klassicismens enkelhet, renhet och urval ledde till nykter
torftighet, till det poetiska uttryckets enformighet —
framträdande t. ex. i den s. k. alexandrinens ständiga användande.
Den poetiska uppfinningen utsinade, diktspråket blef färglöst.
Reglerna voro hufvudsaken, retoriken triumferade. I
stället för naturlighet trädde overklig abstraktion. Den
skapande fantasien — hvaråt annars redan Rydelius inrymt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:40:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/snl/3/0018.html
