Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
...-■......... ■ „ ^
Samuel von Triewald
Hon på tungan senap säljer,
när hon arghet i sig sväljer.
Hennes bägge ögon grå
liknas vid hornlyktor två,
som om kvällen boden lysa
och två dankar i sig hysa.
Salt-lax-färgen bär dess trut,
näsan lik en pepparstrut.
Hyn som grått papper är finer
och med talg polerad skiner.
Lukten af dess anda är,
liksom när man ungefär
nykter kommer med sin näsa,
där som surkålstunnor jäsa.
Tändren hon i munnen för
likna gult och gammalt smör.
Uppå hennes kinder båda
kan man finnigt fläsk få skåda;
och dess öfriga person
liknas kan vid själfva bon.
När som rätta infall fela,
ser man en med orden spela,
räcka dem, som skom’arn plär,
när en lapp för stackot är,
pina dem, som turken slafvar,
när han dem tvärt bakfram stafvar,
och, att mening ur dem få,
tvinga dem som kräftor gå.
En tror hafva råkat bätter,
i det han bokstäfver sätter,
de som jättar bland de små.
som förlorad skyltvakt stå.
Till hvad ända månd’ han fjäsa?
Jo. att årtal därur läsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
