Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- %
Olof von Dalin
Lät man ämbetsfolkets nit
vara trolös, snål och grymmer;
lät man köpman få kredit,
fast dess mynt ur pungen rymmer;
bonden må bli later och stygg:
blott att jag alltid sofver trygg
utan världs bekymmer.
28. DET NÄRVARANDE ONDA ALLTID DET
SVÅRASTE.
I ditt tysta bo,
bland så menlös ro,
dig, min vän, jag lycklig skattar.
Du vet ej af larm;
jag måst’ bo med harm
i en värld, som sinnet mattar.
Högmod och elände
gå här sammanspände,
i hvar vrå står här en fälla;
från min morgonstund,
till min aftonblund,
hör jag alltid någon gnälla.
En går lik en tjur,
en som räf på lur,
en med smickertal mig plågar;
alltid knorr och pust,
alltid folk i dust,
alltid går man mellan lågar.
Himlen oss nu agar
med så mulna dagar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
