Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min inre ögon skåda dig;
det är ock det, som hugnar mig,
fast skalet är förtärdt.
Jag vet, du har en evig ro.
Hvi skall mitt förvet här
mig fråga, hvar du har ditt bo
och hvar du vistas lär?
Jag vet, din fria, rena själ
mår i Guds kärlek evigt väl
och har sin ro i sig.
Hon hålles ej i bojor mer,
i trånga fångehus:
hon öfver tid och orter ser
utaf de rena ljus,
som lysa hennes ögon opp;
de redan vid en bräcklig kropp
från dimmor rena vor’.
Den klarhet, som omgifver dig,
det ljus, din själ nu har,
kan ej begripas utaf mig,
som går i mörkret kvar.
Jag ser en stråle blott däraf;
men du i detta ljusets haf
fördjupas mer och mer.
2. FRIAREKONSTEN.
”Sköna Iris,” sad’ Clianter,
”du har gjort mig till din slaf;
dina ögons diamanter
ha min frihet tacklat af.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
