Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
&-■ ––––––––––––––––––––––-^==
Till Critox
Naturens drift är nog för jordens mesta folk:
en ringa åtrå de med ringa möda stilia;
där är enfaldighet de få behofvens tolk.
Och om än mången dygd är okänd hos de villa,
så är ock mången last uti sitt inte gömd.
Här blifver svårt att skillnad mäta:
af sed och vana blir mest dygd och odygd dömd.
Och mänskans högsta väl man icke bör förgäta:
i hälsa, ro och nödtorft det består.
Männ kunskap till det målet tjänar?
Eli’ månn naturen väl, som korta vägen går,
den del åt sina barn ej utan konst förlänar?
Ja, svarar allt hvad lif och rörelse har fått;
densamma lag ock stumma världen lyder;
den ingen omväg går. Hvar finner ju sin lott.
Men konsten så naturens lag förtyder,
att mänskan endast är en tom och usel slat,
som midt i lystnans famn måst finna nöjets graf:
hon åtrår tusen ting och blir af intet mättad.
Hon skärper vett och alstrar snilleprof.
Men blir hon däraf säll och hennes åtrå lättad?
Dess mödas vinning är fördubblade behof.
*-
"Men," säger du, "den mycket vet
en lustgård finner i naturen,
och däremot okunnighet
har icke högre mål än djuren."
Välan, de lefva ju förnöjde i sin drift,
när mänskan, som sin hjärna bråkar
i vetenskap, naturens tänkeskrift,
städs nya djup för fasta bottnen råkar.
Hvem vet, om hon har lof i detta Eden fått
att röra kunskapstrå’t, som var båd ondt och godt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
