Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad båta alla lyckans skänker,
om de ej delas med en vän,
hvars hjärta svarar dig igen,
hvars sinne lika med dig tänker?
När tidens våld allt annat kränker,
står vänskapslagen helgad än.
Af jordiskt godt, hvardll vi fika,
är mesta delen föga värd.
Se! purpurn blir af oro tärd,
och plågan följer med den rika.
Den ro, som allraminst plär svika,
i vänskap blifver oss beskärd.
Ty låt oss hennes lagar vörda,
och offrom henne hjärtan opp!
Hon känns i mot- och medgångs lopp,
hon drar och lättar tidens börda.
De ljufsta nöjen vi här skörda
bestå i vänskap och i hopp.
Väl den, som vänskapssötman njuter!
Hon delas icke åt enhvar,
som hennes lag på tungan har,
men uti verket den förskjuter
och vänskap så i orden gjuter,
att ingen blir i hjärtat kvar.
På slika irrbloss, vädersinnen,
ha våra tider ingen brist.
Man råkar vänner först och sist,
och utan möda 1 dem vinnen,
men mest utaf så korta minnen,
att de er snart ur hågen mist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
