Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - CARL MIKAEL BELLMAN ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
länge diskuterat frågan om ”fröken Donsellas flyktiga
skönhet”, ofta i samband med den af fru Nordenflycht ledda
emancipationsrörelsen.
Hvilket brännbart stoff Bellmans poem innehöll visa
de repliker, som följde. Skalden blef illa hudflängd af
manliga och än mer af kvinnliga antagonister, hvilka harmades
öfver, att man kräfde så mycket af det svagare könet, hvarpå
ingen lärdom kostas, medan allt slösades på männen.
Verskriget fortgick äfven 1759, och på 1760-talet spökar
historien i ”Fredmans testamente” n:r 139.
Då Bellman skrifver sistnämnda inlägg i fejden, är
han icke längre den mönstergille sonen i ett borgarhem.
Blandningen af tycken och anlag, som han ärft, gör sig
gällande. På fädernet af tysk börd, får han det tyska gemytets
innerliga känslighet. Stamfadern, skräddare från
hertigdömet Bremen, och stammodern, tysk skräddardotter, voro
starkt smittade af pietismen, och när äldste sonen döpes, blir
han uppkallad efter Johan Arndt, hvars ”Sanna kristendom”
intog hedersplatsen på bokhyllan.
Johan Arndt — eller Arendt — blir en vek och blid
drömmare med konstnärstemperament, en sångare med
utmärkt tenor, en poetisk och musikalisk svärmare, som ännu
har moralen i blodet, öfversättande jesuiten Boutaulds
”vishetsråd”, och som efter en färd i Europa eröfrar Lagerlöfs
professur i Uppsala, där han tolkar de romerska auktorerna,
aktad och ärad för sitt språkliga vetande, sin ädla karaktär
och sin hjälpsamhet. Af bröderna var en, vinskänken, fader
till bankosekreteraren Johan Martin Bellman. Af sönerna blef
den äldre affärsman och konsul i Cadiz, där han råkar illa lut
för sitt slarf, svag och lättrogen som han är, vagabondtypen,
med en sådans älskvärda lättsinne och äfventyrslust. Hans
yngre bror, skaldens far, Johan Arndt, stannar i Sverige som
välbeställd ämbetsman, redlig och aktningsvärd, andligt
sinnad, med farfars och farmors pietism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
