Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - CARL MIKAEL BELLMAN ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0 ............................................’––-^
Carl Mikael Bellman
N : 0 137.
Landtmannen.
Vid ett torp i en skog
med en häst för en plog
en fattig bonde körde och log.
Bäst han körde en stund,
stack han pipan i mund,
förnöjd af hjärtans grund.
Nöjd på sin tufva, klen och knapp,
han vände sin lilla åkerlapp,
var så ren i sin själ,
tänkte ärligt och väl
förutan larm och gräl.
Solen glimma i skyn,
alla snarka i byn,
men morgonrodnan gladde hans syn.
Alltid först gick han ut,
alltid sist hem till slut
och svettig i hvar klut.
Bordet för honom dukas snart
vid källan, där vattnet rinner klart —
Middag snart redes till:
med en kaka, en sill
hans vällust nöjas vill.
Se’n han brutit sitt bröd,
se’n han lagt det på glöd,
sin tunga läskat, törstig och röd,
såg man åter hans lopp,
hur han luta sin kropp
vid plogen ned och opp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
