Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - CARL MIKAEL BELLMAN ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ty —––––––––––––-
Carl Mikael Bellman
som stjärnan prålar,
målar
strålar
mellan molnen, där hon går,
så förtjänst och dygd
prålar i vår bygd
och rår,
mellan moln och vågor dubbel klarhet får.
R a t o n.
Hvad är det för en man? Jag tror han kan ej tala . . .
Hör på, han skall få svar, när våra tuppar gala!
A k t e o n
(sjunger.)
Samma den ek, som står här i lunden,
samma den skog och samma åkerfält
känner jag nu — här blef jag först bunden:
här just vid stranden hade jag mitt tält.
Himmel, jag ängslas, jag darrar, jag ryser:
samma sol på himlen lyser,
samma källa rinner snällt!
Mina små lamm, min forna herdinna . . .
Hjärtat det slår ... jag suckar och jag minns,
Månn dessa blad din aska påminna?
Kanske ditt stoft i dessa blommor finns!
Himmel, jag ryser, jag darrar, jag ängslas:
född min anda är att fängslas —
aldrig ro i kärlek vinns.
R a t o n.
Hvad är som kväljer er? Min herre, mig förlåt,
ert bröst det suckar så, ert öga går i gråt,
jag era armar ser till himlen sig upplyfta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
