Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - CARL MIKAEL BELLMAN ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$
R a t o n.
Ack, ett så lyckligt par!
Ack, om jag kund’ bli gift, få barn och heta far,
så skulle allihop hos turken slafvar blifva!
Hästsvansar och bregal jag själf dem skulle gifva.
Med hugnad skull’ jag se hur stormen grät och tjöt,
blott att min lilla båt i lugnet sakta flöt,
Med kedjor och alarm skull’ de i bergen ramla
och skrämma odjur bort och för en bisvärm skramla,
jag skulle fråga dem, och de skull’ ge bevis,
om gamla grind’ står kvar i Adams paradis,
om Noaks gamla ark var lik min stora skuta,
på vimpeln hvad för färg, om Babels torn det luta,
och mycket mera till . . .
A k t e o n.
Du är dig alltid lik.
R a t o n.
Och sen hur ser det ut i själfva himmelrik.
A k t e o n.
Men kom, Camilla, kom, och låt mig dig få klappa . . .
Se Raton, hur han ler . . .
R a t o n.
Ack, om jag hette pappa!
Camilla,
Jo, kära Raton, hör: när du vid stranden går
och vittjar dina nät och lilla hjärtat slår,
så vinka, locka, be — straxt kommer en ur skogen.
Raton.
Men flicka måst’ det bli.
ö=
Det lyckliga skeppsbrottet
Men krogen?
A k t e o n.
Och den bör du bli trogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
