Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - CARL MIKAEL BELLMAN ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*L*L&
Strödda Dikter
Världen är en sorgeö •
bäst man andas, skall man dö
och bli mull tillbaka.
En gång, där en källa flöt
förbi en skyl i rågen,
stod en liten gosse söt
och spegla sig i vågen:
bäst sin bild han såg så skön
uti böljan, klar och grön.
straxt han inte såg’en.
Så är med vår lefnad fatt,
och så försvinna åren:
bäst man andas godt och gladt,
så lägges man på båren.
Lilla Carl skall tänka så,
när han ser de blommor små,
som bepryda våren.
Sofve lulla, lilla vän!
Din välgång alla gläda.
När du vaknar, sku vi sen
dig klippa häst och släda;
sen små hus af kort — lull lull
sku vi bygga, blåsa kull
och små visor kväda.
Mamma har åt barnet här
små guliskor och gullkappa;
och om Carl beskedlig är,
så kommer rättnu pappa,
lilla barnet namnam ger . . .
Sofve lulla! Ligg nu ner
och din kudde klappa!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
