Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - CARL MIKAEL BELLMAN ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den väfven till en bröllopsfest
är tingad af en åbolänning
och blir vid pass tre kvarter bred;
men som jag har så båldt att göra,
så knappt jag hinner handen röra,
så får den väfven bli i fred.
Htt sterbhus har jag ut på söder:
förmöget borgarfolk, bevars!
Karl har stått lik sen första mars . . .
Mitt öga skäms, mitt hjärta blöder.
Men — gudar, ack, hvad underslef! —
allt rim, jag hade införskrifvit,
på skeppet, som blef väderdrifvit,
af Haqvin Bager kapradt blef.
På norr, i Stora Vattugränden,
bor en så kallad förlagsman.
I januari väntar han
ett stycke stuf med guld i änden,
men det nu platt ogörligt är.
Jag vånnar att mig Trähand* hotar,
att slottskansli min skugga motar
el!’ Fröja rör sin militär!
Och i behof är jag om klister:
jag skicka bort till Ingmarshof** —
uppå ett halfstop fick jag lof.
Men far på tomten stod så bister
och idlig pocka på kontant.
Jag sjöng på rim för hans matrona,
* Trähand, polisgevaldigern Håkan Norstedt, som mist ena handen
och ersatt denna med en konstgjord af trä.
** Ingemarshof, värdshus vid Roslagsgatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
