Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JACOB WALLENBERG ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Wallenberg
af hästar dragna bli — en sådan pudrad satan
hos dig, du otacksamma kön,
som oftast snattar bort vår dyrt förtjänta lön.
En officer med tvenne rockar,
som mjöl från knekten stjäl och strör i sina lockar,
som bygger på sin börd ett uselt öfvermod,
fast han på krogen dränkt sin stamfars ärestod;
en sådan galonerad hare,
som alltid tappar, när han slåss,
en sådan segrar gör hos dig, du svaga skare,
änskönt han till sin rock har lånat mynt af oss.
Så ser man fårens ull på andras axlar bäras
och biens trägna svett af lata humlor täras.
Ack, flickor, det är skam! Låt ingen er bedra!
En sjökarl krusar ej, men älskar hjärtans bra.
Med några lätta ack! står sprätten mjuk och buckar,
när vi med plåtars vikt ledsaga våra suckar.
Tar officeren fram en möglad ättelängd,
så lägga vi för er piastrars ädla mängd.
Ack, flickor, löner då vår möda!
Hvad duga sprättens tomma ack
mot blomster, sidentyg och rack*?
Och anor ge ej heller föda.
Lät då galonen med sin pik
omkring en trumma sig förskansa.
A4ed oss är bättre till att dansa,
piasterns klang är vår musik,
piasterns klang är vår musik.
* Rack, arrak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
