Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
––––........................- .■ ■"...
Johan Henrik Kellgren
VÅRA VILLOR.
O filosofer! I, som skriken
mot världens villor alla dar!
Månn väl den lära I prediken,
med mera ljus mer sällhet har?
Hvem må ej då sitt nit förklara
att edra lagar lydig vara?
Men om den väg, I fören oss,
till en bedröflig sanning länder;
om eder vishets himlabloss
en dödlig dag för nöjet tänder;
om ur en glad och ljuflig dröm
I väcken oss till verklig plåga:
då tolke dåren ert beröm,
då vandre Lasten vid er låga!
Uppå en lyrisk skådeplats
än för din syn i afstånd lyser
ett präktigt diamantspalats,
som gudar i sitt sköte hyser;
än en hesperisk blomsterpark
med sitt behag din tjusning väcker;
än en tartarisk ödemark
med nakna klippors brott förskräcker;
där flyr en ström med bråstört lopp;
där källans silfver sakta rinner:
du fasar, ler och gläds och brinner
och på teatern skyndar opp —
där du, bedragen i ditt hopp,
för allt ett måladt papper finner.
Så, om i nöjets lånta dräkt
vår bildning ej naturen prydde;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
