Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”All lag bör med beskedlighet drifven varda, förty
högsta rätt är största orätt, och måste nåden vara med
rätten.”
”Landssed, när hon icke hafver oskäl med sig, bör
räknas för lag, där man efter döma må.”
”Man skall icke alltid döma om gärningar, såsom de
gjorde och skedde äro, utan man måste tillse, i hvad akt och
mening de äro gjorde. Man skall döma gärningen efter hans
mening, som henne gjorde, om det skedt är af berådt mod
eller ej.”
Samma kraftfulla, efter lagstilen bildade framställningsform
möter oss ock i den svenska krönika, han författat.
Ett exempel må vara nog att belysa detta:
”Men som han (junker Erik Valdemarsson) med intet
stycke beslagen var, utan blef så satt i ett evigt fängelse allenast
på misstanke och för den fruktan skull, att han något göra
skulle, må hvar förståndig man öfverväga, om honom skedde
rätt eller ej. Där öfverheten någon straffa eller plåga skall, där
skall missgärningen föregå; där ingen missgärning är, där bör
icke heller straff vara. Öfverheten hafver fått befallning af
Gud att straffa det, som gjordt är, och icke det, som gjordt
kan varda: tankar pläga vara tullfria.”
Denna stil är på samma gång nationell och strängt
individuell. Det allmänna, det svenska draget återfinnes också
hos andra samtida, hos Hemming Gad och hos Gustaf Vasa,
som, trots sin brist på litterära intressen, likväl af naturen
var en verklig stilist, särskildt ypperlig, då det gällde att gifva
uttrycket en viss barsk humor. Olyckligtvis fick icke denna
nationella stil vidare utveckla sig. Genom Gustaf Vasas och
hans söners kansliskrifvare samt genom det inflytande, som
Tysklands teologer utöfvade på femtonhundratalets Sverige,
blef stilen allt mer och mer förvildad. Den tyska kanslistilens
alla smaklösheter och snirklar förenades nu med en från
humanismens latin lånad konstruktion samt en halflatinsk ordskatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
