Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
——
Ö“ ■ ’ — "■ Adalriks och Götildas äfventyr
eget sinne. Han segrade med förakt öfver lyckans smicker
och hotelser. Alla hans begär åtlydde förnuftets välde.
Smicker och falskhet, hat och afund, hopp och fruktan,
allt hvad som ville oroa hans sinne och störa hans
själf-likhet, alla voro de landsflyktiga. Han var ärofull, ty han
åtnjöt gudarnas umgänge; stor, ty han föraktade allt, hvad
den nedriga hopen vördade; lycksalig, ty ingenting kunde
ängsla hans sinne. Sitt rikes gränser utvidgade han efter
behag. Än betraktade han det äldsta, det ädlaste och
oände-liga väsendet, som upplifvar allting, och vistades således öfver
stjärnorna. Än sänkte han sig ned och betraktade de små
dödeligas omaksamma ro och inbillade härlighet. Han log
åt deras angelägenheter, och all deras höghet var i hans
ögon såsom lysande stoft och krypande maskar allena. Och
i den sten, som skulle resas öfver hans hufvud, hade han
med stora runor tecknat dessa ord: Domalder riste sig sten
denna. Förlusten af en krona ängslade honom intet. Stor
i sin egen själ, utom allt lyckans tomma prål.
— Lyckliga Domalder, sade han. Nu är du din egen!
Nu lefver du förnöjd. Ingen storm kan förorsaka ett moln
i ditt sinne, hvilket är så klart och skärt som den skäraste
himmel. Du sitter i lugnet och ler åt de andras faror. Du
beklagar deras olycka, men fägnar dig åt ditt ljufliga lugn.
Och du, min kära yngling, som synes mig vara född till
äran, sätt hela din lycksalighet i dygden. Scepter och krona
räkna för intet mot det att kunna regera sig själf med
förnuft. Var stor bland de små dödeliga och oöfvervinnelig
i alla äfventyr. Låt aldrig lyckan förtjusa dig med sitt
smicker eller skrämma dig med sin onåd. Regera dig själf,
att du må kunna regera andra. Dygden vare ditt ögonmärke
och gudarnas fruktan din ledsven. Föreställ dig alltid att
du lefver i deras ögon. Lef som du bör i deras åsyn.
Smaka det nöjet att lefva i vänskap med dem och älska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
