Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tal om Märkvärdigheter uti Insekterna
bien, myror och gråsuggor (oniscus) : huru många snöpingar,
några män, få hustrur. Kan väl någon finna, hvarföre
naturen gjort männerna flygande ibland ljusmaskarna och
några fjärilar, där det skulle tyckas, att om det födande
kreaturet haft vingar, hade släktet vidare kunnat utsprida sig.
42. Sen hvad grymma klor har icke kräftan, skorpionen,
vattenskorpionen och skorpionspindlen (hepa).
43. Tänken efter de faseliga skorpionernas stjärtar;
biets och getingens gadd; vattenoxens (dytisci), indianska
mångfotans och många spindlars tänder, med hvad grufveligt
gift i dem gömmes.
44. Sen de underliga vattenskorpionernas, vattenoxens,
och vattenroddarens ådror, och huru de dem draga på
sällsamt sätt, besynnerligen huru den sista simmar på ryggen.
45. Sen silkesmaskens långa tråd och spånad, och huru
han själf sig innebygger.
46. Sen på spindlens (aranea) konstiga nät, dess
residens i nätets medelpunkt, att han må känna den minsta
fluga, som rörer dess minsta sträng, liksom man föreställer
sig själen uti en kropps hjärna känna där nerverna gå
tillsammans. Huru han går från den ena husets vägg till den
andra, utan att röra tak eller golf; ja, huru han går upp i
luften utan vingar, upp till skyarna, öfver de högsta torn,
utur vår åsyn. Sen huru fila divæ virginis täcka åkrarna om
vårtiden, endast af spindlar gjorda. Sen huru mångfaldig hvar
tråd är i spindlens nät; huru trådarna äro hopfästa. Sen
huru han hela dagen vakar på rof och rofvet inspinner,
och huru han själf ändteligen, där han fås igen af sin
grymmaste fiende, slupvespan (ichneumon), utan all nåd dödas.
47. Sen huru mest alla växter hafva sina egna insekter
och mest hvar mask (eruca) sin egen planta att lefva af.
Vi se dock, att en del maskar lefva af flera slags örter;
men alla dessa slagen tyckas dock äga en kraft. Kanske att
maskarna således kunna lära oss örternas kraft i medicinen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
