- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 6. 1700-talets prosaförfattare. Mörk, Dalin, Linné, Lagerbring, Kellgren, Thorild, Leopold, Ehrensvärd, Lehnberg, Gustaf III, Rosenstein /
192

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— ■ ■ i ■

Johan Henrik Kellgren

skrift och tryck vågat utprångla sina dårskaper, till
uppenbart trots emot lagar och förordningar, till uppenbar blygd
för religion och anständighet. Men måste ej politiken ofta
tillåta ett ondt för att hindra ett större, tåla svärmaren hellre
än att förorätta den välmenande och oskyldiga villfarelsen?

Sen jag invändt allt detta, sen jag anmärkt, att
författaren i andra delen af sitt poem kanhända öfverskridit de
gränser, som ämnets natur och sällskapets föremål tyckas
hafva utstakat; sen jag granskat resonören; så återstår än
en fråga: Anstår det mig att fördöma skalden? Jag vill
anföra till svar, hvad jag nyligen läst i ett af samme
författares manuskripter.

”Denna djupa känsla af sant och rätt, godt och ädelt,
som gör att vi anse oss för lyckliga eller olyckliga, upphöjda
eller förnedrade af allt hvad som främjar eller sårar deras
ära; att vi, liksom flyttade ur oss själfva, ur personlighetens
krets, röras, andas och hafva vår varelse i det allmänna lifvet,
den allmänna ordningen, samhällets och världens, rättvisan,
dygden, förnuftet, smaken; att vi älska som föräldrar, som
vänner och välgörare alla stora män, som upplyst och
förädlat vårt släkte; att vi däremot hata som personliga fiender
allt villans och lastens anhang; att vi själfva utan möda
uppoffra lugnet, hvilan och nöjet, icke känna någon fruktan,
icke se någon fara, då lagens vård, religionens helgd,
samhällets väl och regentens ära kalla oss till strids mot
dårskaper och själfsvåld . . . Denna djupa själfförnöjande,
själf-frätande känsla, om hon ej är snillet, är hon fröet därtill.
Utan henne fanns aldrig ännu på jorden en verkligt stor
filosof och skald. — Unge författare! vill du veta om din
kallelse är sann eller ej, lägg handen på ditt hjärta. Hvad
intryck känner det af de ting som omgifva dig? Sanning,
dygd, rättvisa, fädernesland, mänsklighet, säg, kan du nämna
dessa heliga namn utan rörelse i ditt blod, utan skakning
i dina fibrer? Ser du blott med ett åtlöje dina likars dårskap,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/6/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free