Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRETAL TILL FREDMANS EPISTLAR.
pperliga författare — om andra är ingen fråga —
mmå gjorde väi för vitterheten och sin egen heder att,
Ej! medan de lefva, själfva samia och utgifva sina
arbeten. Kanske finnes ett sätt att göra ännu bättre: det vore
att dela denna försorg med sina vänner.
En författares sanna vänner äro de, som, förenade
genom smak för samma yrken, äga en själ att fullkomligen
känna och värdera hans skrifter, mod att tillstyrka
uppoffringar, håg att tjäna mer än smickra, och som älska
personen, men än mer hans ära.
Det är ofta icke nog för en auktors ära att bli känd
för hvad han skrifvit, men ock att bli frikänd från hvad
han ej skrifvit eller, det som är detsamma, hvad han icke
fullt gillar: ty hvilken är den författare, som vågar säga
med Gud, att allt, hvad han gjort, var ganska godt? Men
nu är man, i lärd som i allmän mening, icke far till andra
barn än dem man själf erkänner.
Man vill med dessa strödda reflexioner hafva sagt att
det verk, hvars början nu öfverlämnas i allmänhetens händer,
är icke en obesedt sammanföst massa af allt hvad en auktors
hand författat och endast bestämd af förläggarens vinst,
men en upplaga för snillet, men en af den lefvande skalden
själf i råd med sina vänner öfversedd, granskad och urvald
samling af hans odödliga arbeten.
Om hvarje auktors skrifter, spridda efter hand, under
en lång följd af år i vanskliga, lösa, kringflygande papper
14. — Nationallitteratur. 6.
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
