Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tf=
grann af gull och glitter som ett splitt nytt Jerusalem,
alltsammans svarande i soliditet emot de maximer och känslor,
åt hvilka dessa rum enkom blifvit helgade. Se där således
deras rätta ställe. Hvarför ville ni stöta dem därifrån ner
i den vanliga sammanlefnaden, hvars rakt motvända gång
antingen skulle ömkligen hopklämma deras ädla storhet
eller själf af dem sönderbrytas. Att de finnas i alla böcker
och skrifter, ämnade till publik läsning, är ej ett inkast.
De orsaka där ingen förvirring, sedan man vid tilltagande
upplysning lärt att riktigt förstå meningen därmed, lärt att
med oförblandeliga gränser åtskilja ifrån hvarannan det som
bör skrifvas och det som bör göras — en finhet af urskillning,
mera tillhörig vår tid än någon föregående, och hvarifrån
den antagna fransyska maximen: cela est bon dans un livre
(det där går an i en bok) också tydligen härleder sig.
Den benägne läsaren finner tvifvelsutan med lätthet, att
en särdeles stor skiljaktighet härigenom bort och måste
uppkomma emellan böckerna och lefnaden, emellan den
allmänna jämnlåga jordytans och brädgolfs-maximerna. Det
är klart att man kan tänka och handla oändligt mera högt
och luftigt, kan med större mod trotsa alla faror i en liten
illuminerad pappersvärld, hvarest ingen eld bränner, ingen
sjö dränker, ingen åska krossar, intet svärd sårar, än i en
solidare, gröfre, eftertryckligare värld, sådan som vår
vanliga, hvarest ingenting långt ifrån med den lätthet aflöper.
Det är klart att människan måste vara en vida högre, ädlare,
frimodigare varelse på teatern, där olyckan aldrig förföljer
dygden längre än högst till foyern — än i den allmänna
lefnaden, där hon ofta förföljer henne intill grafven; i en värld,
där bataljer dansas, och där den som stupat stiger strax upp
igen — än i en, där det är blott kulorna som dansa på strids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
