Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Gustaf af Leopold
Den som bonnement högaktar förtjänsten, hvarest och
hos hvem den finnes, han är romanesk.
Den som är född förnäm och tror att någon förtjänst
ännu felas honom, han är romanesk.
Den som bekymrar sig om människans allmänna
upplysning, allmänna förbättring, allmänna sällhet, innan han
ännu själf är riktigt bärgad och — det som vore dubbelt
löjligare — sedan han själf ej mera behöfver något, han
är romanesk.
Den som äger till bärgning och heder inga andra medel
än förstånd, kunskaper, dygder och arbetsamhet och ger
sig med sådan bråte åstad att söka lyckan, han är romanesk.
Den som påstår att erkänslan för välgärningar förbinder
till längre hågkomst däraf, än de kunna fortsättas, han är
romanesk.
Den som i hvad ämne det må vara ger vika, blott för
det att han har orätt, han är romanesk.
Den som tycker om en annans hustru och låter henne
aldrig märka det, blott för det att hon icke är hans, han är
romanesk.
Den som har en annans egendom i sin hand och intet
gör sin hand så svår att uppbryta som möjligt är, han är
romanesk.
Den som intet vinner på andras nöd eller dumhet så
mycket han kunde vinna, han är romanesk.
Den som går ut ifrån ett lag af sina bästa vänner,
trygg om sitt rykte, han är romanesk.
Den som påstår att nådgunstiga löften böra hållas
likasom gement folks, han är romanesk.
Den som tror att stora, ofantliga bedrägerier äro lika
så skamliga som de minsta skälmstycken, han är romanesk.
Den som förargas, när han ser orättvisa, våld,
dumheter, nedrigheter, gäckerier med allmänt väl, allmän rätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
