Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin Tartar, sin smak, sin nyck och sin lilla afsikt för Minos,
Aeacus och Rhadamantus, sin högfärd för sin Proserpina,
sin smädelse eller sina gäckerier för Cerberus och Furierna,
och att man inför honom verkligen borde till dödsångest
bäfva för de eviga lågorna, innan man i ro kunde komma
fram till Glömskans flod eller sin vrå i de Elyseiska fälten.
Jag är viss på, att ni genast finner hela detta tyranni
så smått och så argt som fantastiskt; att ni strax tycker
det vara antingen i hjärtat en vildhet eller i förståndet ett
litet vittert tölperi; att ni omöjligen kan se, huru ens svärta
och papper kan i sig själft vara något mera fördömligt än
ens bläck och papper eller bägge än ens tal och tanke,
och, ändtligen, att då man på en sådan plan dömer, det
måste vara blott af en liten barbarisk okunnighet om hvad
man skall döma.
Detta, min Herre, detta: hvad man skall döma, är icke
allt hvad som talas, icke allt hvad som skrifves, icke allt
hvad som tryckes. Ty det mesta af detta tillhörer icke
vitterheten, utan det allmänna vackra lefvernets gång och stora
fria rörelse. Just så som ingen domare i världen vågar
den allvisa löjlighet att döma i sin lagsaga allt hvad som
händer och göres. Utan hvad man skall döma, min Herre,
är endast, endast det som rätt instämmes till vitterhetens
domstol, det är: som själft rent och offentligen bjuder sig
till snillets strid och ära. Då, men då först, uppstig i hela
makten och glansen af er visdom!
Om allt annat — skall ni tala väl eller tiga. Af det
stora, klara skäl att det — angår er icke.
Ty det är en vild inbillning, att allt hvad man tänker,
talar, tecknar med bläck, färger eller svärta göres för
att bjuda trots åt alla starka hufvudens pröfning. Tvärtom:
det göres mest för ett blott litet behag i allmänna lefvernet,
för att finna och njuta något vackert, för att stilla eller
upplifva en öm eller glad känsla, af ett skäl så godt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
