Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnus Lehnberg
Naturen, om hon ej ämnar ett stort snille till allt, hade
bestämt grefve Hermansson för statssaker. Ämnad för detta
mål, hvad hade han ej nödigt af lyckan? Det tillhörde
henne att fästa honom på den väg hans böjelse utvalt. Han
kände ej i början nog säkert sin kallelse, han misstänkte
sin fart och var färdig att kasta sig på villsamma banor.
Det berodde af ett ögonblick, och denne herre, som vi sett
göra heder åt purpurn, hade varit landssekreterare i Uppsala.
En vidrighet fästade honom på hans ban, men den var sänd
af en vänlig lycka, hvars hemlighet det är att gynna i
motvinden. Det tillhörde kanhända denna makt, att till hans
fördel vända det val han gjort mellan de stridiga politiska
tänkesätten. Hvad parti skulle han omfatta? Kanhända
det, som vid dess inträde på ämbetsvägen var det rådande?
Försiktigheten tillstyrker det, men lyckan vägrar, talande
genom hans öfvertygelse och rättfärdigad af utgången. Han
borde icke höra det välmenande rådet af anförvanter, som
inom detta tänkesätt voro mäktiga, icke deras myndighet,
som bestraffar hans villfarelse, icke ömheten, som bäfvar för
hans öde: han borde följa dit den hemliga rösten kallade; han
gick, och inom fyra år är det parti segrande, i hvars sköte
han grundat sin förtjänst och skördat sin ära.
Det som förmörkar medelmåttan och är oduglighetens
säkra förnedring: att framträda bland stora män, bör räknas
bland de lyckligaste händelser för ett snille. Jag tvekar ej
att sätta bland de mest utmärkta drag af grefve Hermanssons
lycka, att den skådeplats, där han uppställdes, var densamma,
där Gyllenborgars ljusare statskunnighet lyste för
allmänhetens beundran, att väcka Tessiners täflan och Höpkars
efterföljd. Bland sådana efterdömen stiger ärans begär och
fullkomligheten nalkas. Hvad fordrades mer för hans ändamål,
än att hans snille vann en mognad och hans skicklighet ett
namn? Hvar finner han en man, hvars åldrade förmåga kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
