Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SENGUSTAVIANERNA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8= — “■Qnp-i"? = - — -b
Dödens Ängel
Och utså de tistlar ännu på min graf,
jag sköter ej om dem, jag vet dem ej af.
Det blodlösa, sorglösa hjärtat
har lyckligen kommit ur eldprofvet ut,
där, mer ej bedraget och smärtadt,
det funnit en fristad till slut.
O jord! o min moder! så upplåt ditt sköt
det kalla, men hulda, som aldrig du slöt
för barnen, då till dig de ila . . .
Se, släckt är mitt öga och bleknad min kind . . .
O! vagga mig sakta till hvila,
vid sång utaf aftonens vind.
Din natt är ej långsam, om än den är lång;
och när jag uppvaknar hugsvalad en gång,
så lyft mig uppå dina armar
till fadern, den evige, milde, som än
oändlig i nåd sig förbarmar,
och känner väl barnet igen.
* # *
DÖDENS ÄNGEL.
En gång dö, och sedan domen.
Paulus.
I Adams barn, som af jorden födens,
och vänden åter till jorden om!
I ären mine, I ären dödens,
allt sedan synden i världen kom.
Jag står i öster
och når till väster;
och tusen röster,
I tidens gäster!
jag bär till eder med Herrans ord
från luft och lågor och haf och jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
