Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1700-TALETS DRAMATIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
#=—!—=$
Ur Oden eller Asarnes Utvandring
en lyckligare dag kanhända ångra torde.
Nej, Oden är ej feg, din vän sig ej bedrar.
Den är ej det, som, dömd att spirans mödor bära,
ger allt åt folkets väl och intet åt sin ära.
Med kronan och mitt lif på spetsen af min lans,
ännu af kämpar följd, som blott min vink begära,
jag kunde sälja dyrt en seger, om den vanns,
jag kunde trotsa Rom och dö, som kung, med glans.
Tro mig: för en regent, hvars rätt man gått att kränka,
är lifvet intet det som kostar mest att skänka.
Den okände.
Man känner Yngves far af dessa tankesätt.
Men hvilket är det tal, som spridt sig i ditt läger,
att man forrådt din tron, din ära och din ätt?
att din försvunna son ej mer ditt minne äger?
att för en hånlig fred (jag tolkar hvad man säger)
till en begråten brud du säljer bort hans rätt?
Hvad? . . .
P o m p é
till Den okände med en rörelse af hot.
Oden
till Den okände.
Och hvem är du själf, hos hvilken, till min häpnad,
i åtbörd och i röst så sällsam likhet bor?
I detta sällskap sedd, i denna rustning väpnad,
du den ej vara kan mitt hjärta finna tror.
Men hvadan detta nit, hvaraf din känsla lågar,
för en fientlig prins, hvars rätt man kränka vågar?
Af samma växt som han, af nästan samma år,
så långt min skumma blick i mörkret sig ej irrar,
din röst med samma ljud mitt häpna öra slår . . .
P o m p é
Hvad? Gudar! hvad? . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
