Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1700-TALETS DRAMATIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ff - 1 ■- 1 1 1
Carl Gustaf af Leopold
Yngve
med stolthet.
Jag, tyrann!
Oden.
Försyn, hvad händelse!
Yngve.
Det ej den enda är dig denna dagen ämnat.
Vänd ögat från din son, och känn — din fiende!
Oden.
Pompé ?
Han själf.
Yngve.
Pompé.
Jag ser den snara du mig sträcker.
I ditt förräderi det draget återstod.
Men vet att ock min arm till Skytiens öknar räcker.
Vakt!
Hans folk syns.
Oden
häpen.
Skyter!
De synas.
Yngve
går emellan de bägge beväpnade trupperna som stöta tillsamman.
Till Oden. Till Pompé.
Inga rop. — Och du! det larm du väcker,
är också det ett prof af romerskt hjältemod?
Om du dig sårad tror, och om du fordrar blod,
så bjuds dig här den hämnd ditt svärd förmår att taga.
Men yttra dig, hvad skäl du har att dig beklaga.
Du hade trotsat mig, och jag har talat! — Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
