Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1700-TALETS DRAMATIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf III
mera prydlig sirat vid huset. Igenom andra glasdörren ses borggården
om-gifven af murar eller vallar, efter den tidens sed. En vindbro, som slutar
perspektiven, för till landsvägen. I rummet till höger synes en himmel af
brokad, med friherrliga Gyllenstiernska vapnet i sina rätta färger broderadt.
Under himmelen står ett rundt bord med ett täcke.* Midtemot himmelen
till vänster är en dörr med två battans, som för upp i Ebba Bielkes rum.
TREDJE AKTEN.
Scen 1.
STOLPE. SIRI BRAHE. JOHAN GYLLENSTIERNA.
Stolpe
inkommer ur hvalfvet, vänder sig om och säger.
Vänta litet: man kunde se er från djurgården.
Han går till glasdörrarna och släpper ner gardinerna.
Siri Brahe
till Gyllenstierna, som följer henne.
Hvad oförsiktighet, Gyllenstierna! Tänk om någon kom !
Gyllenstierna.
Ack, Siri! neka mig ej att njuta den glädjen att se dig
på dessa få stunder, som jag ännu kan ha öfriga! Tänk huru
länge den varit mig beröfvad, tänk huru länge den skall
ännu beröfvas mig, tänk i hvilka faror jag lämnar dig:
om-gifven af mina fiender ... i mina förföljares våld ... i
Bielkens våld . . .
Siri Brahe.
Kan du ännu hysa någon tvekan om min kärlek? Denna
tanke fördubblar ännu min olycka. Om ej min heder, min
skyldighet äskade att med dig fly, så tro, så var säker, att
kärleken det gjorde.
* Då »himmelens» rygg lyftes åt sidan, synes en järndörr, som för till
ett hvalf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
