Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1700-TALETS DRAMATIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A ......=%
Bengt Lidner
R o d o p e.
Allt hvad du träffar här din jämmer blott föröker.
En blick på Kreons slott ger plågor utan tal.
Prinsessa! fly ett land, där man din ofärd söker.
Medea.
För pesten kan du fly; men ej för hjärtats kval.
På dessa sorgsna stjärnor skåda!
Se nattens majestät, som blekt och mulet står!
Vet du, Rodope! hvad de bebåda?
Att nu . . . Rodope! att nu . . . min röst ej mer förmår . . .
att nu i Jasons famn Kreusa slumra får!
1 Jasons? . . . Gudar! . . . hon!
Medea kastar sig på en gräsvall.
Rodope.
Det hjärta, som att hämnas
med dödens pilar rustadt var,
det åt sin forna ömhet lämnas!
Medea.
Nej! Jason är ej född barbar;
den blir ej känslolös, som en gång älskat har.
Nej! påstå ej, Rodope! det står i hans förmåga
att utan tårar se min plåga.
Jag ingen kärlek... ack! jag ömkan blott begär.
Hvad! Jasons ömkan? Jag? . . . hur jag förnedrad är!
Rodope! jag honom själf till dessa fält vill bringa,
då, utaf drömmar tjust, han än skall skåda mig.
Nog kan Medea haf och luft och väder tvinga:
månn hon ej tvinga kan hans bröst att älska sig?
Du sömnens Gud! som sakta viftar
en valmogspust där tystnan rår,
till tron en herdes koja skiftar,
och gör, att hjärtat njuta får,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
