Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1700-TALETS DRAMATIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Lindegren
Karolina.
Minns du då hur ömt jag darrade, då jag emottog mitt
porträtt fullbordadt af din hand? Mitt öga måtte då hafva
varit mycket språksamt, åtminstone hade det hjärtats
befallning att säga dig att du älskades. Minns min Vilhelm det
tillfället?
Vilhelmi.
Å ja! — och huru du berömde mitt arbete och såg på
mig, och huru jag berömde originalet och såg på dig, och
huru våra blickar mötte, flydde, och återsökte hvarandra.
Karolina.
Ja, — och sedan detta ögnablick, som började mina
kval och min sällhet — då mitt hjärta sade dig sin hemlighet,
då du svor mig din eviga trohet och tryckte den första kyssen
på mina läppar, och . . .
Karl.
Mamma! det kommer främmande.
Går ut.
Sjätte scenen.
GENERAL ELDHJELM. DE FÖRRE.
G e n e r a 1 n
sedan han tyst betraktat Vilhelmi.
God dag, god dag! Bor någon målare här?
Vilhelmi.
Ja! och hvaruti kan han tjäna?
G e n e r a 1 n.
Hör herre! vill ni? — Lät mig se — jo — vill ni taga
af min salig hustru åt mig? Men lik vill jag ha henne,
förstår ni?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
