Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke må tänka för smått, bör ynglingen hoppas det stora.
Ack, men det stora är ej för en tid, förbildad som denna,
som af den gamla har gömt hvart lyte och tager förskottsvis
alla den nyares fel. Sen på, hur den haltande vacklar
mellan idén och handlingens kraft, oduglig för bägge,
hermafroditisk, ej kvinna, ej man, ej dikt och ej sanning,
obevingad för skyn och vingelfotad för jorden.
Detta är lynnet alltjämt af en tid, som ännu ej satt sig;
när han går öfver till form, månskifte i häfderna är det,
vädret är växlande då, och magnetnåln irrar kring skifvan.
Skall hon ej föra er vill, så förstån missvisningens gradtal,
styren som stode hon fast, och det rätta står fast och det sanna,
hur man förtyder dem ock, och det sköna, som växlar här nere,
har dock i himlen sin eviga grund, sin stående urbild.
Hållen er fasta vid dem, vid de tre, hur tiden må vackla!
Ynglingar, hören en faderlig röst! — Ty som söner jag anser
alla bland eder i dag, och en son jag har ju ibland er,
fostrad med er och bildad med er, och som älskar och söker
samma det målet som I, jag välsignar i honom er alla. —
Rakt fram vare er gång, men sen I till höger, till vänster,
skefögd handlingen blir; för en tidsnyck vike ej mannen.
Tiggen ej dagens beröm! Den som kryper opp till sitt rykte,
hastigt han faller igen. Förakten den surrande myggdans,
född i en slocknande sol! Ty den krans, som I söken, betecknar
ännu det evigas grönskande ring, han är mer än för stunden.
Detta är summan af tidens behof, det är summan af festen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
