Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nit för hvad de kalla den goda smaken och det sunda
förnuftet; men onekligt är det, att tvisten hittills blifvit förd
på ett alldeles forvandt sätt. Vid hvarje tvist, af hvad
beskaffenhet som helst, är det alltid nyttigt att veta, hvarom
fråga egentligen är. Det skadar ej heller att skilja saken
från personen och åtminstone förutsätta som möjligt, att
den förra kunde äga något värde, ehuru den senare vore
obetydlig. Sålunda hade det här, till exempel, ej varit illa,
om man från början insett eller velat inse, att frågan till
äfventyrs kunde vara om något helt annat än en öfvergående
ungdomsyra, att det kanske var tidehvarfvets slyngelår och
icke författarens, som man hade för sig, och att den så
kallade Nya skolan kunde vara eller åtminstone betyda något
helt annat än de fleste af dess skolgossar. Men man
bedömde hvarken rätt det gamlas värde eller det nyas sträfvande.
Nationens yppersta män, i känslan af den orätt, som skedde
dem, drogo sig overksamma tillbaka inom förskansningarna
af sin gamla ära och förhärdade sig i grundsatser och maner,
som de möjligtvis annars skulle öfvergifvit eller åtminstone
ej uteslutande gillat; och de yngre, som ej heller någon
rättvisa kunde få, störtade sig i allt vildare och vildare
utsväf-ningar. jag känner i sanning ingenting andelösare, halfvare,
obestämdare än hela denna polemik, sådan som den, med
få undantag, blifvit förd ibland oss. Det var hvarken lek
eller strid, hvarken kvickhet eller djupsinnighet, hvarken
skämt eller allvar. På ena sidan framtågade den nya
uppenbarelsens hjältar, alltid i full metafysisk rustning; men det
var sällan någon lefvande arm, som förde klingan, och intet
hjärta klappade under harnesket. På andra sidan såg man
deras motståndare, idel lätta trupper, bokstafliga
gymno-sofister, ett slags atleter, som åtminstone däri liknade
forntidens, att de kämpade nakna. De räknade i synnerhet på löjet
och sarkasmen; men först och främst vinner man intet slag
med blotta glädjesalfvor, och för det andra är det rätta löjet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
