Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur INTRÄDESTAL I SVENSKA AKADEMIEN ÖFVER
J. G. OXENSTIERNA DEN 22 JUNI 1819.
Det var åt grefve Oxenstierna, som Svenska akademien
uppdrog det ärofulla, men ansvariga värf att föra på en gång
den enskilda och den offentliga sorgens talan och både i
fäderneslandets och vitterhetens namn resa en varaktig
minnesvård åt sin store stiftare. Man har förebrått Äreminnet
öfver Gustaf III, att det skulle vara författadt i en allt för
bildrik och poetisk stil och därigenom afvika från den rätta
vältaligheten. Jag bekänner uppriktigt, att jag aldrig rätt
kunnat fatta meningen af denna förebråelse. Ty skillnaden
emellan poesi och prosa ligger dock ingalunda i blotta stilen
och framställningen, utan i någonting helt annat och
väsentligare. Skalden vill nämligen alltid uttrycka en urbild,
fullkomligare än den verkligheten äger, hans skapelse är af en
högre värld, och endast därigenom är han konstnär.
Vältaligheten åter vill blott uttrycka begrepp, hon stiger aldrig
upp i idealets rymder, hon är, om jag så får säga, jordfast;
och därigenom upphör hon att vara en själfständig konst i
ordets högre och egentliga bemärkelse. Men bägge söka de
gemensamt den högsta möjliga förträfflighet i framställningen;
och så vida bilden därtill bidrager, finnes det intet skäl,
hvarför han skulle vara mindre passande för talaren än
skalden. Den eviga gränsen emellan bägge upphäfves
ingalunda härigenom; ty när skalden vill uttrycka det sköna, vill
talaren endast skönt uttrycka sig. Icke ämnet själft vill han
idealisera, utan endast den yttre form, hvari det framträder;
och när den ene upplöser och omsmälter verkligheten,
bibehåller den andre henne oförändrad och nöjer sig med att
endast pryda henne. Därför är all vältalighet, som äfven
blotta namnet tillkännager, egentligen stilistisk. Men hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
