Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag kan åter uppkalla Tegnérs ande, så liflig som han nu
framstod för min själ och i många år har följt mig.
Han föreföll mig såsom ett naturväsende, såsom en grann
fågel, såsom en genius med glänsande vingar. Jag har ej
känt någon, om hvilken man med mer skäl kunnat säga, att
han var en ögonblickets varelse. Han var ögonblickets genius.
Ingen har så fångat det som han; dess finaste färgdoft, dess
flyktigaste glans fästade han ögonblickligt i en bild, som fick
diamantens ljus och färgskiftning. Däraf det friska, det evigt
nya i hans skapelser. Egentligen är ock hans poesi ljusets,
ögats, — mer målande än musikalisk. Med all den
fullkomlighet i ton och rytm, hvaraf han är så mäktig, är likväl
färghållningen i hans dikter det mest beundransvärda, och i denna
åter ej så mycket själfva färgerna som det medium,
hvar-igenom de synas, som sammansmälter dem, och som själft ses
utan att synas. En större mästare i det poetiska
luftperspektivet har väl aldrig funnits.
Denna poetiska luft behöfde ett fjärran för att framträda,
och med den lyckligaste instinkt fann Frithiofs sångare detta
i den nordiska fornåldern, som åter hade begynt upplifvas i
nationens minne. Man känner skådespelet af den nordiska
aftonrodnan öfver vidt blånande vatten, skog och berg. Redan
i den poetiska målningen af sin Hembygd hade Tegnérs
genius öfver dess himmel stänkt sitt guld. Men det fordrades
ett fjärran ej blott i rum, utan i tid, ett fjärran äfven i seder,
tänkesätt, bedrifter och minnen, för att hans pensel skulle
kunna öfva hela sin trollkraft. Så uppstodo de odödliga
Frithiof ssånger na. Taflan försätter oss här midt ibland Norges
djärfva natur. Ifrån fjällforsens brusande och hafsvågens sorl
i den klippiga fjärden; ifrån isblinkens eld på fjällets topp
till björkarnes och blommornas vällukt och grönska i dalen ;
ifrån kämpaborgens krigiska buller till friden i det låga tjället;
ifrån vapnens klang till herdeklockans ljud; ifrån hjältesångens
kraft till kärleksvisans ömhet, saknas här intet drag, intet in-
18. — Nationallitteratur. 8.
277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
