Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liberalismen och den moderna empiriska vetenskapen; i sin mån
fortsätter han då Geijer, som efter 1838 biir liberal utan att
någonsin förlora hvad som här fattats som det centralt
romantiska: uppfattningen af tillvaron som oändlighet och under i
ljus, glad, gudomlig mening. Men Geijers och Rydbergs
väldiga personligheter ligga här utanför vår direkta uppgift,
fastän ju högst väsentliga sidor hos dem äfven i ganska speciell
mening höra till ”svensk romantik”.
I vidsträcktare betydelse kunde man till skillnad från
den gamla upplysningspoesien kalla hela det nya århundradets
kultur och diktning för romantiska och då däri inbegripa icke
blott de stora mystiska skalderna vi nu nämnt utan både
Franzén och Tegnér och andra ”neutrer” och ”göter”. Man
kunde göra det som en berättigad protest mot den emot
Atterbom och hans män fientliga historieskrifning, hvilken så
mycket som möjligt sökte skilja t. ex. Geijers och Tegnérs
sträfvanden från deras för att sedan med friare händer
förringa de hatade ”fosforisterna”. Men denna historieskrifning
har numera spelat ut sin roll. Då särskilda delar af
föreliggande verk, ”Sveriges nationallitteratur”, fått namnet
”Svensk romantik”, har detta alltså kunnat brukas dels helt
traditionellt som sammanfattningsnamn på den atterbomska
gruppen och dels — i ett särskildt band — för Stagnelius,
precis som en motsvarande samling ”dansk romantik”
skulle upptaga Ingemann, Hauch, Schack-Staffeldt men
(trots ”Guldhornene”, ”Aladdin” m. m.) näppeligen
Oehlenschläger och ännu mindre Heiberg. — Därjämte har man hit
fört de förnämsta af de andrahandstalanger, hvilka, när det
nya småningom trängt igenom och skapat ny jordmån,
uppväxte därur — andrahandstalanger, som mattare och stundom
mera vattenklart och tillgängligt återgifva hvad som låg i luften
och som från olika håll sammanflöt i deras verser. Dit hör
isynnerhet Nicander, medan det allmänt tidsromantiska hos
en annan af dii minores, Sjöberg-Vitalis, lägrar sig kring en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
