Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Per Daniel Amadeus Atterbom
De skynda sig med sina facklor till bakgrunden. Ur dess mörker
nalkas, på en vågn af ebenholts, dragen af tolf svarta gripar, en hög
kvinnogestalt, höljd i vid, svart, stjärnstickad skrud, med ett halfmånlikt diadem
på sitt hufvud och en spira af serpentin, liknande en ormstaf. På hennes
knä sitter ett barn, som i half slummer leker med en vallmokrans. Vagnen
stannar; hon lyfter barnet ur sitt knä ned i sätet, där det genast lutar
kinden mot sin krans och fullkomligt inslumrar. Vid en vink af hennes spira
kommer nu från spännet en skön, men blek yngling, som i vänstra handen
håller en nedåt vänd, utslocknad fackla. Med hans tillhjälp nedstiger hon
och framträder midt i den af gnomerna formade halfkretsen.
Metallfursten.
Hell, gudarnas och tingens moder, höga Nyx!
Gnomerna.
Måndrottning, hell! Af solens barn med bäfvan skydd,
af oss, af dina månbarn, du med jubel möts!
Nyx.
Med fackelrund kringlysen här mitt trötta spann,
att så min son, hvars eget bloss är släckt, ändock
bespisa må med lotusblad de nattliga
luftdjuren, vederkvickta snart till fortsatt färd!
Dithän jag vill, till källan, men allena, gå.
Orörlig här, förbida, son, min återkomst!
Hon går framåt ungdomskällan.
O, att ock hon, mitt gudaburna älsklingsbarn,
Astralis, denna blomvärlds fagra genius,
en gång ej blott med flyktig lust, ej blott för lek,
till dessa korers helga kväden lyssnade!
Men glömsk af deras himlaspråk och fiken blott
att sträcka i eoner ut sitt sinnesrus,
dag ut, dag in hon dricker med osläcklig törst
den falska dionysosbägarns tjusningskalk,
i hopp att den ej botten har, ej drägg på den.
Ja, stolt däröfver, låter hon med ändradt namn
här af vasaller kalla sig — ”den lyckliga!” —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
