Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur sagospelet »Lycksalighetens ö»
A s t 0 1 f
vildt uppspringande.
Håll, säger jag! Vill så man, bit för bit,
hvar fiber af mitt hjärta sönderslita?
F 1 o r i o
förskräckt.
Men, store Gud, ni själf begärde ju . . .
A s t o 1 f.
Förlåt mig, fader! Hulda fru, förlåt!
1 sen i mig en man, som Astolfs öde
helt nära rör. Förvantskap . . . själafrändskap . . .
Förklara den jag skall en annan gång.
Till Alfred.
Och nu, du riddarsven, min häst!
Alfred
bortgående.
Hur ledsamt!
F 1 o r i o.
Kärt vore jämväl mig er resas uppskof;
men — envis värd är gästen till besvär.
A s t o 1 f.
Ogärna skiljas vi å ömse sidor,
men dyra plikter därtill nödga mig. —
Hur långt är härifrån till hufvudstaden?
F 1 o r i o.
Tolf dryga mil och genom idel vildmark.
A s t o 1 f.
Är vägen villsam?
F 1 o r i o.
Icke synnerligt!
Afvägar träffas knappt, ty föga odlad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
