Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till mera kvalmig, mera tung, än andra.
Nog såg jag nyss små ljungeldsmoln; men ren
de skingrat sig, och nattens antåg svalkar
luftkretsen — Hvarför trycks jag likafullt
af jordens tyngd? Vill hon i afskedsstunden,
för bättre hågkomst skull, belasta rymmarn
med all sin börda i en enda packning?
Ja, snart
skall jag i hennes ögon åter speglas
och ren i denna natt föryngringskälian
ånyo läska mig, — att lycklig kärlek
så gränslös blifver som den evighet,
hvars ingång han för trogna själar öppnar.
Ha, om ännu till människornas släkte
fullkomligare väsenden sig närma;
om de ännu nedlåta sig att blanda
sitt gull med en så grof, så fattig malm;
om det ej är en dikt, att en gudinna
som brud, som maka vid mitt hjärta hvilat:
hur kunde jag vid elyséen tröttna?
Hur kunde jordens tomma dimmor skymma
för mig ett ögonblick den härliga? —
Triumf! Nu känner jag mig själf igen! —
I lunder, doftande af ständig vällukt!
Om kärleksmöten skolen än I hviska!
I friska morgonstunder! Blida kvällar!
I dagar och I nätter utan like!
Sol! Måne! Stjärnor! Skuggor! Nu förvandlen
all världen till en sångardröm, förtäljen
för den, att jämlik sagornas heroer,
ännu en jordisk man en halfgud blef!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
