Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LILJEKONVALJEN.
En saga går kring berg och dai,
att ängeln Sommar kom.
Från buskens fot, ur skuggan sval,
mig lyster se mig om.
Knappt skönjer mig, där blyg jag står,
den undersköna gäst.
Men nöjd jag är, när gömd jag får
bivista dock hans fest.
Ha! mellan skogens stammar ser
jag ren hans högtidssal,
och strålar från hans blick, som ler,
gå ut i tusental.
Från ljusblå hvalfvets silfversky
till dunkla djupets våg,
hell dig, du skimmervärld, så ny
som älsklig för min håg!
Jag vet ej, om jag fordom var —
skör är mitt minnes länk.
En sanning blef mig uppenbar:
att ljuf är lifvets skänk.
Ack, ägde jag ett hjärta blott,
o människa, som du,
hur skulle ej så mycket godt
af mig bli prisadt nu!
14. — Nationallitteratur. 9.
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
