Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den eviga solen uppglöder och flammar,
dess urna töms i strimma vid strimma.
O, helga timma!
Jag icke förskräckes,
ty lifvet ej släckes:
jag somnar i döden, men väckes, men väckes
Hvad härlighet, hvad fröjder
de heligas jubel min ande bebådar!
Det anade hemlandets blommiga höjder,
af skaparns sken begjutna, jag skådar.
Han mig benådar:
på mäktiga vingar
högt upp jag mig svingar
till Gud, i de eviga sångares ringar.
* * *
DEN STORA NATTVARDEN.
En konung med våld,
så mildrik som båld,
åt arfvingen härligt tillreder
ett gästabud stort,
att hela den ort
skulle spörja den arfvingens heder!
Därvid ock han
så mången man
till festen bjuder och beder.
I borgens vård,
i husbondens gård,
hans tjänare fäkta och fika.
De göra så ren
både marmor och sten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
