Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
––––Men nu ville jag säga våra kära unga vänner,
att detta är ett kristligt samhälle, och att flärd och fåfänga
här icke funnit någon plats––––Om det är någon av oss,
som har mer än han behöver av detta jordiska goda, så ger
han det så gärna till kyrkan och missionen — guld och glitter
hava vi inte bruk för, — men i Herrens vingård vilja vi alltid
tjäna. Våra unga vänner skola nog snart bliva oss följ aktiga
på trons väg och med fröjd låta det lilla — det lilla — som
kanske ännu låder vid av världslig fåfänglighet — far...
— Broder Gustafsson! — det kom så hastigt, att
professorn fick svälja sista stavelsen. En liten rödkindad herre,
som oroligt rört sig på stolen och nu rakt icke kunde hålla
ut längre, lade sin hand på Gustafssons över bordet och sade,
när han nu såg sig ha ordet, i sjungande, släpig ton:
— Förlåt broder, att jag avbryter dig, men jag ville bara
berätta en sak, som kunde uppbygga de närvarande. Jag
hade en knapp av guld, som skänkte mig mycken världslig
förnöjelse, men så tänkte jag: Johansson, den ska du offra
för Herrens sak. Och så sålde jag den i staden en dag och
gav penningarna till yttre missionen, och jag har alltsedan
varit så löckelig. — Hallelujah!
Detta väckte intet uppseende bland de närvarande, och
Gustafsson tillade blott: — Det är så, ja––-, då fru Hjelm
brådskande och skyggt höjde sin röst, trots mannens
förtvivlade ryckningar och trampningar under bordet. Hon hade
med stigande harm känt allas blickar krypa upp och ned för
hennes person och i synnerhet stanna vid halskedjan. Hon
skalv litet på handen, när hon vädjade till bordets
silverprydnader :
— Jag visste inte, att det var bara guld, jag trodde, att
bibeln också menade silver...
— Ånej — fru Gustafsson befanns genast vuxen
omständigheterna — vi få inte vara några trälar under bokstaven,
kom ihåg vad Jesus sade om kvinnan med den kosteliga
smör-jelsen — rika gåvor behöva inte alltid vara syndiga — det
här är alltsammans presenter av församlingsborna och
studenterna.
— Och det här — fru Hjelm kände sig ännu modigare —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
