Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för de svarta mustascherna och den lilla blekröda munnen.
Och si! — luften var åter ren, och allt var återigen ganska gott.
”Hör du Johannes”, sade Åbergson hemlighetsfullt, ”jag
skall säga dig nånting! Men hör nu noga på, min gosse”,
viskade han: ”Jag har också en så’n där dajmonn — men
kan du säga mig först var den satt som Sokrates hade?”
Turken såg tveksam ut, men fortfarande förväntansfull.
”Min sitter i skjortärmarna, Johannes!” förklarade Hr
Åbergson med en avgörande kraft som kom Turken att rycka
till och Nicolaus att frågande titta in genom dörren. ”Nu
ska vi ringa efter abborrarna, Johannes, och så tar vi oss ett
litet glas för Sokrates, men, Johannes: på inga villkor för
Emund Gamle. Skål min gosse, och akta du din dajmonn
för kullorna i X-by, du!”
Turkens förnöjda ansikte gick nu i blom i det lilla
över-siggivna rosenröda skrattet. Och Hr Åbergson blundade över
sitt glas med ett skimmer av hemlig triumf över de fasta dragen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
