Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
an; ”Fäderneslandet” stack upp ur bakfickan. En flock höns
tågade ut från ”Långa radens” gård, med tuppen i spetsen;
polisen stannade, tog upp ett halvt franskt bröd ur bakfickan
och började mata dem.
”Vad ska vi göra?” frågade Ida.
”Jag vet inte,” svarade Martin.
Han såg mycket hjälplös ut.
”Vill du ha mitt päron?”
Ida tog upp sitt päron ur fickan och höll det under näsan
på Martin. Det såg mycket frestande ut.
”Vi kan dela,” föreslog Martin.
”Ja, vi kan ju dela.”
”Men jag har ingen kniv att skära med.”
”Det gör ingenting. Bit först du, $å biter jag sen.”
Martin bet, och Ida bet. Martin glömde, att han ville
ha päronet skalat.
Nu var det någon som ropade på Martin, och i nästa
ögonblick kom mormor ut och tog honom vid handen.
”Vad i Herrans namn tänker Martin på i dag? Skall han
inte kamma sig och tvätta sig och äta frukost? Fanken
besitta. en så’n pojke...*’
Mormor skulle föreställa ond, men Martin skrattade bara.
I portgången mötte de Häggbom; han gick redan litet
osäkert. Han vek undan med en lång lov och tog mycket
hövligt av sig mössan, medan han sluddrade på sin visa:
”skulle jag fara till Turkit
och köpa mig hundra flickor.”
På gården hade det blivit stilla. Madam Häggboms feta
röda katt låg på soptunnan och spann med halvslutna ögon,
och nedanför kilade råttorna ut och in.
III.
En grå oktoberförmiddag fick Martin tillåtelse av sin
mor att gå ner till Ida Dupont och leka.
Herr Dupont hade två små rum en trappa upp. Vid
denna tid på dagen var han på repetition i hovkapellet; Martin
och Ida voro ensamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
