- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 28, Författare från 1900-talets början. 1 /
299

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR DET MÖRKNAR ÖVER VÄGEN.

BLOM.

En bländande augustimorgon precis klockan åtta
öppnades Långholmens portar för tre av anstaltens pensionärer,
som där av olika anledningar hade tillbragt olika tidrymder,
noggrant avpassade efter graden och beskaffenheten av deras
i handling ådagalagda meningsskiljaktighet med det
lag-bundna samhället. De kände varandra icke, de hade ingen
känsla av förbrödring genom gemensamma olycksöden, och de
sade varandra varken god morgon eller farväl.

Den, som kom först, var en undersätsig man med
tjurpanna och grova handleder. Han hade en mörk kväll
överfallit en gammal arbetare, som han icke tyckte om, slagit ut
några tänder på honom och sparkat honom i bröstet så att
han hostade blod några dagar. Han hade fått en månad för
övervåld, varav ringa skada följt, och begav sig skyndsamt
till närmaste utskänkningsställe.

Därnäst kom en man, som hade bedragit ett opersonligt
väsen med namn av bankbolag på en medelstor
penningsumma. De tre månader, som han tillbragt inomhus, hade
icke alltför mycket blekt hans friska punschhy. Han hade
en välsittande mörkblå sommarkostym med smala vita ränder;
på fotterna hade han nya gula skor, i handen höll han en liten
elegant kappsäck av samma färg som skorna, och han liknade
närmast en handelsresande, som småvisslande kommer ut
från ett hotell. Han visslade likväl icke, men steg upp i en
droska med uppslagen sufflett, under vilken en svartklädd
kvinna med bleka och förgrämda drag väntade honom, kastade
en adress åt kusken och försvann i en dammsky.

Sist kom förre skrädderiarbetaren Blom, Oskar Valdemar
Napoleon. Hans ansiktsfärg gick mera i grått, ty han hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/28/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free