Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med nio månader fått försona stölden av en till skyltning
uthängd kavaj — det var nämligen andra resan. I högra
bröstfickan hade han, utom prästbetyget med dess mindre
smickrande anteckningar, en summa av åttio kronor, inlagda
i ett blått kuvert jämte ett intyg från fängelsedirektören om
gott uppförande på Långholmen.
Det var icke mycket för att vara resultatet av nio
månaders arbete, men han hade ju också haft sitt uppehälle
under tiden. För honom var det i alla fall en betydande summa,
och den hade också varit en hävstång till många
framtidsplaner, av vilka de flesta vilade på uppenbara osannolikheter,
till många drömmar om ett nytt liv, om lycka och välstånd
och allmän aktning, isynnerhet under dessa sista veckor, då
han i betraktande av den snart förestående friheten varit
förskonad från den förödmjukande slätrakningen och känt
aktningen för sitt människovärde gro på nytt och växa i kapp
med skäggstubben på överläpp och haka. Men nu, då han
verkligen var fri och kände sommarmorgonens svala och lätta
bris fläkta kring tinningarna och hörde suset i de stora träden,
skötos alla dessa planer liksom av sig själva en smula i
bakgrunden, naturligtvis bara tills vidare, bara för några timmar
eller kanske för en dag, och en enda stor lyckokänsla steg
upp i honom och svepte in honom nästan som i en yrsel. Han
var också mycket hungrig, ty han hade knappt rört
Lång-holmsmaten denna sista morgon, och han tänkte med längtan
och välbehag på en liten matservering vid Brännkyrkagatan,
som han kände till sedan gammalt, och på en stor biffstek
med lök och en eller kanske två buteljer öl — tänk, öl!
På Långholmsbron stod en ledig vaktkonstapel och metade
mört på små saffranskulor. Blom stannade med armarna
mot broräcket och såg på; det roade honom att låtsas som
om han icke hade bråttom. Där nere i det lugna vattnets
tjocka grönska, i skuggan under bron, gingo stora rödögda
mörtar av och an kring fångvaktarens saffranskula, petade
till den ett tag, vände tveksamt om och kommo tillbaka igen;
då och då kom en och annan sarv med röda fenor och
gull-rygg, vackra fiskar, men litet leriga i smaken, och emellanåt
blänkte också den breda silversidan på en braxenpanka. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
