Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjalmar Söderberg
om hon hade druckit mycket öl. Hon frågade var han hade varit
hela den långa tiden, som de icke hade sett varandra. Han kände
en viss tillfredsställelse över att hon inte tycktes känna till hans
”andra resa”, och han improviserade något om en långvarig
sjukdom och en tids kondition hos en skräddare i Södertälje.
Edit pratade oavbrutet. Hon talade om gemensamma
bekanta och klagade över oförrätter, som hon hade lidit.
Tekla hade varit allra värst emot henne. Men nu var hon
gift med en renhållningskarl, som redan hade supit upp hennes
pengar, och som slog henne var dag; och det var rätt åt henne.
Hon berättade också en hel del om sig själv, men på ett sätt
som knappt tycktes kunna göra anspråk på trovärdighet.
Blom lät henne prata och sade icke mycket själv. Han
tänkte på de nio månader som han hade tillbragt i ensamhet.
Han drog henne sakta i armen och förde henne in på en
gångstig, som ledde inåt skogen, och hon tystnade mitt i sitt
prat och följde honom utan att säga något. Stigen ledde i djup
skogsskymning längs med ett staket och en häck, som hägnade
om en enskild trädgård från vilken några stora silverpopplar
bredde sina höga och vida kronor. Åt andra sidan reste sig en
granskogssluttning med mossa och ormbunkar och mörka snår.
Över grantopparna seglade långsamt ett vitt sommarmoln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
