Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*w* — — — - ■■– - - ■... ––––––––––––––––––- - •:
Albert Engström
Jag öppnade dörren. Olagus hade blivit en liten vithårig,
krokryggig gubbe, som tittade på främlingen med små i smuts
inbäddade blåsvarta mull vadsögon. Han höll en björkslya
i handen och uppe på spiselkransen stod en katta och sköt
rygg. Kattans ögon lyste gröna av hat eller kärlek, vad det
nu var.
— Kan han tänka sig — den jävla kattan! Hon har fått
vana att gå opp i grytan å göra ifrån sej. Dä förstås, att dä
gör mindre för jag kokar’et så hårt, men nog ädä faen! Ja, si
fruntimmer! Gör dä samma om di ä djur eller människor,
samma släkte ä di! Alltid ska di fördärva dä en karlstackare
behöver — men nog har en rättighet å bli förbannad, när di
ger sej opp i maten!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
