Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tack skall du ha, min bror — du lyfte ett stort bekymmer
från mitt huvud.”
Löjtnant Clerck vandrade stilla ned från
kommandodäcket, och med den samvetsgrannhet och rädsla för att
glömma, som voro honom egna, knackade han några minuter
efter på dörren till chefens avdelning.
”Vad nu då? — Stig på! — Vad vill löjtnanten vid den
här tiden?”
”Kommendörkapten, löjtnant Clerck anhåller om tillstånd
att få ha en kamel i sin hytt!”
”Vad menar du — en kamel — har du fått solsting?”
Löjtnant Clercks breda ansikte lystes upp av ett välvilligt
överseende och förlåtande löje:
”Nej, nu förstår kommendörkapten mig inte — jag menar
inte någon så5n där stor puckelryggig kamel. Jag menar en
så5n där liten lyxkamel, som de turkiska fruntimren bruka
ha i knät, när man gör visit hos dem, och som man föder med
apelsiner — det är en dyr föda.” —
Nu var kommendörkapten Strömberg klarvaken. Han
var en man med ett farligt lynne och en våldsam herre,
ombord som i land. Vågade man väcka chefen en sådan dag
som denna för att skoja med honom!
”Vad är det här för dumheter, som löjtnanten hittar på?”
Chefen stod framför Henrik Clerck med de små grå ögonen
skarpa som värjklingor. Äldste löjtnanten tog ofrivilligt några
steg tillbaka, hans röst blev grötig och stammande:
”Ja — kommendörkapten — Adolphine Bjelkenstjerna
ba5 mig — och Silfverstååhl sa5, att man kunde få köpa dem
i Smyr na — —”
Strömberg lät höra tre höga visslingar:
”Sa5 Silfverstååhl det?55
”Ja, kommendörkapten, han sa5, att de fina turkiska
fruarna är o så begivna på dem.55
Chefen vände sig hastigt helt om och ställde sig att stirra
genom motsatta sidans fönster.
När han vände sig om igen mot löjtnant Clerck, var hans
ansikte glatt och älskvärt, endast hans ögon gledo med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
