Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medbrottslingar till människan, de klaga.
Som röda skamsår virkets knastar svida
i deras nakna timmer, ögonmärken,
som vanan hugfäst på sin vandrings kvida.
Så dignande för tankarna och verken
de vilja ro och söka fåfängt glömma —
tyst spinna spindlarna sin täta reva,
tyst gnaga råttorna i bottnens gömma.
Ack, alla liv, som blott i mörkret leva!
Allt mänskligt bohag lever! Det finns speglar,
som ruva blinda, dunkelgrå och gamla,
alltmedan dagens ljusa himmel seglar
förbi och låter våningarna samla
förtroliga belysningar och dagrar
i alla hörn, på möbler och kristaller,
tills som opalen rummens rymd sig lagrar.
Men skum och glåmig denna ljusprakt faller
på deras arma fuktförgråtna hinna,
och ingen lycka njuter nu sin lycka
i deras ram, och ingen älskad kvinna
ser däri angelägna fingrar smycka
med myrtenkransen sina lockars skimmer,
och intet barn skall tyst i undran smeka
den syskonvärld, som ögat väl förnimmer,
men där man ej får springa in och leka . ..
Förvrängt och kallt de spegla nu det sköna,
blott minnen — onda — deras dvala värma
med dystra blickar, nattligt grå och gröna,
som här ha druckit till dess bottenbärma
det egna sinnets svikenhet och sveda,
satyriskt grovt i glaset uppenbarat.
O spegelhamnar! Leda, leda, leda!
Allt häftar kvar, i glasets köld bevarat,
och isar grymt det släkte, som skall ärva
all gammal synd från Adam och från Eva
med varje hemmets minsta ting och skärva.
Ack, alla liv, som blott i mörkret leva!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
