- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1920 / 29, Författare från 1900-talets början. 2 /
407

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

X. ■ ............ ■■ .........— ■" 11 — — ........

Ur Starka Hjärtan

han skulle kunna reda sig utan mat i stan hela dan om
sä vore.

— Adjö med dig nu, käring, sade han. Jag är tillbaka
med middagsbåten.

— Adjö. Laga bara, att du inte blir lurad. Finn är
knivig, han.

Hon följde honom med ögonen så långt möjligt var och
gjorde krumelur på krumelur. När han stängde grinden efter
sig, försvann hon in.

Om bara Erika, svägerskan, ville komma över snart. Då
skulle hon fråga, så där i förbigående:

— Inte vet väl du, Erika, av någe mjölktag i stan, inte?

Då sa väl hon:

— Vad ska du med mjölktag?

— Åå, jag behöver nog — gubben har farit till stan i dag
och köpt en ko!

Men Fäll ström var redan en lång bit inne på skogsvägen.
Efter honom gled Albina med fingret i mun, tyst, så att inte
mor-farn skulle höra. Kanske att man slapp med ända till bryggan!

Tänk om det inte var en riktig ko, så där alldeles riktig.
Den var ju från stan. Stan som var så konstig. Låg vinden
hitöver, och man stod på Gråklacken, hörde man ljud därifrån,
som liknade tomklipp med en sax.

Hon kunde ej hålla sig:

— Moffar, är det en riktig ko?

— Husch, är du här? Riktig? — tror du jag tänker köpa
nån slaktko? Skynda dig hem, stinta, annars kommer
Söderbergs oxen och tar dig.

— Får jag stå och vänta nedanför Gråklacken åt middan,
då? Jag kan ju ha en gren och slå flugerna av kon?

— Ja, men skynda dig nu.

Albina stannade mitt på vägen. Hon stod där, tills
ingenting mer syntes av morfarns hatt. Då vände hon om och
sprang hem för livet.

Vilket välsignat väder. Orrhönan skrek på ungarna inne
i riset. Det kom gofter från enen, och inte en molnflinga fanns
på hela himmeln. I dag kunde man gott förstå, varför
sommargästerna gingo här och gapade och drogo åt sig andan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl2/29/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free